För lite mer än tre år sedan gjorde jag en överviktsoperation. En såkallad gastric sleeve, kort beskrivet så förminskas magsäcken. Vill du veta mer ingående så titta här.
Jag hade funderat på operationen ganska länge innan, även övervägt att göra en gastric bypass eftersom de är ”gratis” via landstinget, men kände att sleeven var den som passade mig bäst. Det kostade en hel del pengar, totalt med resa och logi i Stockholm landade det på ca 100.000kr. Mycket pengar, för nästan vem som helst. Jag var mycket motiverad innan operationen, körde flyt två veckor innan utan några problem och tappade redan då sju kilo. Operationen gick bra, jag hade inga bekymmer efteråt och gick ner i vikt. Kanske inte så fort som jag hade önskat, vem vill inte att all övervikt försvinner på en natt liksom? Men jag gick ner i stadig takt och på ca ett år hade jag tappat 30kg.
Jättenöjd och glad över den vikt jag tappat! Men så blev jag gravid med Lowe. Gick inte upp några mängder under graviditeten men mitt ätmönster ändrade sig och portionerna blev större. Detta trots att kliniken sagt att det är omöjligt att töja magen, så jag intalade mig själv att det måste bero på att bebisen behöver mer än vad jag har. Men så föddes Lowe. Jag ammade de första två veckorna. Gick ner några kilon i vikt. Sedan tog den stopp. Bom stopp. Jag som trodde att bara jag började röra på mig igen så skulle vikten rasa av mig. Jag var nämligen liggandes större delen av sista fem månaderna av graviditeten på grund av foglossning.
Och här är jag nu. Fortfarande +10kg på vågen jämfört med innan graviditeten. Och jag känner mig så misslyckad. Här har jag gått och betalat mycket pengar för en operation och så blir jag inte av med vikten jag vill bli av med. Jag vet att jag säkert gör det om jag börjar träna och äta bättre/mer regelbundet. Men det är inte det som är poängen med inlägget. Poängen är att jag känner mig så misslyckad. Jag har alltid intalat mig själv att viktoperationer inte är ett mirakelmedlet mot övervikt men innerst inne så var det nog det jag trodde. Nu sitter jag här med övervikten kvar och pengarna borta. Och så ser jag överallt på sociala medier och nyhetsbrev från kliniken om de som lyckats. Och då känner jag mig ännu mer misslyckad.
Senaste kommentarer